Thanksgiving ...

Det var knappast någon riktig typisk Thansgiving som jag upplevde.
De hade ingen kalkon!
Och inte nog med det, värdparet var vegetarianer så allt kött var bannlyst. Men annars verkade upplägget amerikanskt. Gästerna hade med sig olika maträtter och allt blev ett sorts avancerat knytkalas.
Efter maten, som det tog sin rundliga tid att avspisa, satte sig sällskapet i vardagsrummet med te eller vin för att prata.
I just det här sällskapet åtminstone verkade man ha en stor och äkta känsla av tacksamhet. Inte bara för maten utan kanske framförallt för presidentvalet.
Förväntningarna på Obama är utan tvivel stora. Man känner att hoppet har återvänt men samtidigt bävar man för hur det kommer att gå. Det kommer att krävas mycket för att åstadkomma den vändning som man hoppas på. Många människor, inte bara myndigheter måste samverka för att åstadkomma den. Det krävs en massrörelse, och hur skall Obama lyckas med det?
Och det fanns redan små symptom på besvikelse. De utnämningar som redan skett tyder inte på att radikalerna kommer till makten. Många från Clintons administration verkar komma tillbaka, och det uppskattades inte i den här gruppen.
Under kvällen diskuterades också en för mig ny term: post-konsumtionssamhället.
Teorin innehåller bl.a. att samhällen är hierarkiska. Och så länge basen i pyramiden gör sitt så fungerar det. Tidigare var det viktigt att småfolket arbetade men nu måste de konsumera för att samhället skall bestå. Men hu har vi kanske nått ett stadium där man inte längre ställer upp på det, man är trött på att konsumera saker som man inte behöver... och då har vi post-konsumktionssamhället.

Känslan av förväntan och samtidigt oro kom till synes när en av deltagarna i middagssamtalet sa: Jag undrar vad vi kommer att tala om nästa år den här tiden, vilka kommer de aktuella frågorna att vara då?